Den internationella guldindustrin

Utbud och efterfrågan på guld
Guld är ovanligt i det att det är såväl en råvara som en monetär tillgång. Eftersom guld i det närmaste är oförstörbart finns allt guld som någonsin har producerats kvar i en eller annan form. Vid slutet av 2010 uppskattade guldkonsultbolaget Gold Field Mineral Services (”GFMS”) att det totalt fanns en existerande mängd av 168 000 ton guld i världen. Därav bedömdes 64% ha brutits och tillverkats efter 1950. Den i särklass största förbrukningen av guld är knuten till juvelerarbranschen. Under de senaste åren har förbrukningen inom detta område varit större än gruvproduktionen.

Tack vare sina många speciella egenskaper har guld också en industriell användning. Betydande mängder nyttjas inom tandvården samt inom elektronik-, rymd- och läkemedelsindustrin.

Tillförseln av guld till marknaden sker genom gruvproduktion, återvinning och försäljning och guldlån från officiella reserver. De officiella guldreserverna i olika centralbanker och andra officiella institutioner beräknas uppgå till strax under 18% av den totala existerande guldmängden. 

Guldets historik
Redan för cirka 4000 år sedan producerades cirka ett ton guld per år från förekomsterna som idag är Egypten, Sudan och Saudiarabien. Det första myntet med guldinnehåll gjöts på 800-talet före Kristus. Man tror att det första rena guldmyntet skapades på 600-talet före Kristus på uppdrag av Kung Krösus av Lydien. 

Under det romerska rikets storhetstid hittades nya guldförekomster i framför allt Portugal, Spanien och Afrika. Man beräknar att produktionen under denna tid uppgick till i storleksordningen fem till tio ton per år. Från 500-talet fram till 1400-talet minskade guldutvinningen dramatiskt. Under långa perioder var den årliga världsproduktionen mindre än ett ton per år.

I mitten av 1400-talet ökade emellertid åter intresset för guld. En viktig råvarukälla var förekomsterna i västra Afrika (nuvarande Ghana) från vilka fem till åtta ton guld utvanns per år. Också de spanska erövringarna i Sydamerika (Mexico och Peru) under början av 1600-talet medförde ökade tillgången på guld. Mot slutet av århundradet utvanns mellan tio och tolv ton guld per år från i huvudsak dessa regioner. Under 1700-talet började betydande mängder guld att brytas även i Ryssland vilket medförde att den årliga världsproduktionen steg till cirka 25 ton mot slutet av seklet.

Året innan guldruschen i Kalifornien (1847) hade världsproduktionen ökat till cirka 75 ton varav knappt hälften kom från ryska förekomster. Upptäckten av guld i Kalifornien medförde en vändpunkt i guldets historia. Enbart under 1853 utvanns 95 ton guld från dessa förekomster. Ungefär samtidigt hittades även betydande guldmalmer i Australien. Världsproduktionen ökade snabbt och närmade sig efter några år 300 ton guld per år. De stora förekomsterna vid Witwatersrand i Sydafrika som hittades 1886 medförde ytterligare produktionshöjning.

Redan 1898 hade Sydafrika passerat USA som världens ledande guldproducent. Nästan 40 procent av allt guld som utvunnits fram till idag kommer från de sydafrikanska gruvorna. Till den ökade produktionen bidrog också de 1893 nyfunna förekomsterna i Kalgoorlie (Australien) samt upptäckten av alluvialt guld i kanadensiska Klondyke. Under första delen av 1900-talet minskade guldproduktionen i många länder. Prishöjningar i slutet av 1930-talet medförde visserligen en kort återhämtning men det var inte förrän guldpriset steg dramatiskt på 1980-talet som produktionen åter ökade. Många äldre förekomster öppnades igen och en intensiv prospektering resulterade i flera nya betydande guldmalmer. Mellan 1980 och 1990 steg västvärldens guldproduktion från 962 till 1 744 ton per år, och har sedan stigit vidare till kring 2 500 ton per år kring och efter millennieskiftet. 

Världens guldproduktion
Under 2010 ökade den globala guldproduktionen med 80 ton och nådde upp till 2 652 ton, vilket är 3% mer än under 2009. Detta vände dem tre föregående års nedgång i guldproduktion. Tillväxten i den globala produktionen kom från ett antal nya projekt i hela världen, i kombination med en kraftig uppgång i Kina, Australien och Argentina.

Kina blev 2010, för fjärde året i följd, det land som producerade mest guld i världen och tog därmed över första platsen från Sydafrika som har varit världens största guldproducent sedan 1905. Efter en blygsam ökning av produktionen under 2008-2009, ökade kinesiska guldproduktionen starkt under 2010 med 6% till sammanlagt 344 ton.
I Sydafrika föll produktionen med nästan 9 % och den huvudsakliga orsaken är lägre guldhalter; landets genomsnittliga halter minskade med 10 % under året. Guldproduktion i Latinamerika ökade med totalt 30 ton, särskilt i Argentina, Brasilien och Mexiko, på grund av att nya projekt och utbyggnader kom igång.

Under 2010, föll guldproduktionen i Ryssland föll med 2 ton jämfört med föregående år. 

Guldpriset
Det genomsnittliga globala guldpriset ökade under 2010 till 1,226 USD, det högsta genomsnittliga guldpriset någonsin. Detta innebar en ökning med 17 % jämfört med 2009. Per augusti 2011 gick guldpriset upp till 1 755,81 dollar per uns och fortsatte stiga stadigt genom hela 2011.

Ländermässig fördelning, guldhalt och produktionskostnader
Guld produceras i gruvor på alla världens kontinenter utom Antarktis. Guldkonsultbolaget

Under stora delar av 1900-talet dominerades världens guldproduktion av Sydafrika, som 1970 producerade 1 000 ton guld per år eller 70 % av världsproduktionen vid den tidpunkten. Därefter har Sydafrikas andel minskat, och 2007 gick Kina upp som världens största guldnation med nästan 10 % av världsproduktionen. 

Guldinnehållet i malmen varierar globalt beroende på malmkropparna. Generellt uppgår guldinnehållet i de största sydafrikanska gruvorna till 8–10 g/ton, medan mindre sydafrikanska gruvor har mellan 4–6 g/ton. Mycket av guldet i världen produceras i dagbrott, där guldinnehållet i malmen generellt är lägre än i gruvdrift, med guldhalter om 1–4 g/ton.

Produktionskostnaderna i världen varierar kraftigt beroende på om det handlar om gruvbrytning eller dagbrott, djupet på guldförekomsterna, typen och egenskapen av malmkroppar samt guldhalten. De genomsnittligt uppgivna kontantmässiga produktionskostnaderna (cash production costs) för kommersiella informationslämnande större västliga gruvbolag uppgick enligt GFMS för 2010 till 551 USD/oz, vilket är 18% mer jämfört med 2009. 

Den globala handeln i guld
Den globala guldhandeln består främst av en större del som sker OTC (over-the-counter), d v s direkt mellan olika marknadsaktörer. Denna delmarknad indelas sedan i spot-transaktioner och olika former av derivat såsom terminer och optioner. OTC-marknaden är öppen dygnet runt, och de huvudsakliga centren för sådan handel är London, New York och Zürich, där större transaktioner äger rum (agerande av t ex centralbanker och gruvbolag). Minsta transaktionsstorlek på denna marknad är vanligen 1 000 ounce (oz). I Dubai och andra städer i Fjärran Östern sker även OTC-affärer, men i mindre storlek. OTC-handel sker såväl över telefon som över ett elektroniskt handelssystem.

För att underlätta prissättningen på marknaden sker två gånger per dag (kl. 10.30 och kl. 15.00) en referensprissättning av guld, den s k ”London fix”. Settlement sker snarlikt som på den internationella valutamarknaden via konton i olika banker, och standardenheten är en ”London Good Delivery Bar”. Valutan för settlement är vanligen US-dollars.